fram till sommarlovet. Varje morgon är en kamp. Tindra vill varken gå till skolan eller stanna hemma. Hur jag än gör blir hon arg och sur. Det gör ont i mamma hjärtat att behöva bråka om skolan nu när hon egentligen "bara" skulle gå på dagis. Hon fyller 6 år i sommar så skulle börjat förskoleklass till hösten. Känns inte rättvist att behöva höra att hon tycker skolan är svår, hon måste sitta still och lyssna på fröken och hon aldrig får hjälp när hon inte kan. Fröken säger bara att hon visst kan.
Det har jag även hört från andra mammor att barnen klagar på att när de inte kan eller tror att de inte kan så säger fröken att de visst kan istället för att hjälpa till. Ibland kanske det stämmer men måste man puscha så små barn hela tiden? Ibland kanske de bara inte orkar utan vill faktiskt ha hjälp. Ibland känns det sorgligt att hon ska behöva gå miste om de här lek åren. De kommer ju aldrig komma tillbaka och desto äldre hon blir desto tuffare kommer det bli. Det är en dålig start att vara skoltrött vid 5-års ålder.
När hon och Jocke väl kom iväg så var det Melvins tur. Han gick iväg med Ann och för honom hade det gått bra. Även om han säger typ hundra gånger varje morgon att han inte vill gå till skolan. När alla var iväg så passade jag på att gå ut och springa. Det är varmt nu, dryga tretti grader redan klockan åtta på morgonen. Jag lyckades iallafall komma iväg och det var andra springturen efter två veckors avbrott pga sjukdom och besök. Hoppas det går att springa ute några veckor till

Vårat nya track runt den konstgjorda sjön. Nu ska jag iväg och hämta Melvin sen Tindra innan jobb i eftermiddag. Ska till Hof hof...ligger tydligen nära Bahrain och Dammam så en kort tur vilket är skönt.